flash back

va på lasarettet idag
har inget att säga om det besöket.
men jag har en obehaglig känsla i kroppen.. det finns så mycket jag vill göra innan det är min tur att lämna det här- jag hoppas jag har lång tid kvar, men jag antar att man aldrig kan veta. man vet inte vilken sekund man får feta att man inte har lång tid kvar.. eller är med om en olycka.
att berätta för sina närmsta att man har fem år.. 2 år.. 1 år.. 7 månader.. 3 månader.. kvar att leva, måste vara värst..
att se blicken i deras ögon, när dom förstår att dom aldrig kommer få uppleva saker,
som vi andra tycker ät självklara, med dig.
jag vet inte vart jag vill komma med det här.. men istället för att stå med min mamma och syster i köket så sitter jag här och skriver om att jag borde ta varje tillfälle i akt att vara med mina nära och kära..
snacka om att gå emot sina principer och moraler, haha.
så, istället för att skriva en jävla novell, som jag har lust med,
så ska jag nog hjälpa min underbara mamma med maten (;
skriver antagligen ngn annan dag. har tråkigt när jag är sjuk :(
until then, :*

responser

skriv din respons här:

Namn:
glöm mig inte!

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

skriven respons:

Trackback
RSS 2.0
black